Vardagstankar…

Jag har en kinesbutik (det heter ju så, fast att det nog är japaner som driver den – se förklaring längre ner) som ligger i mitt närområde som heter Wellcome eller det är det vi döpt den till i folkmun (den heter igentligen Sentai Supermarket), butiken öppnade för cirka 1 år sedan. Jag  vet inte varför man i dagens samfund väljer att öppna en butik som riktar sig tll turister med allt möjligt skrammel , men ändå inte kan stava till Welcome på sin butiksskylt. Dessutom så är ordföljden på skylten helt hoola bandoola om du frågar mig, BORDE det inte stå;
Sentai Supermarket Welcome???

Utöver detta faktum, så har jag undersökt vad ordet Sentai igentligen betyder, och det visar sig att det är lite Pearl Harbour inspirerat, Sentai = Militär enhet på japanska! Så översätter man hela skylten ordagrannt så står det (mer eller mindre) följande på svenska:
Militär Enhet Välkomna Snabbköp.
Eller om de hade fått ordning på ordföljden:
Militär Enhet Snabbköp Välkomna. 
Alltså ett snabbköp för militära enheter… Jag skulle gärna vilja se den pluton som handlar sina förnödenheter i den butiken och sedan drar ut i krig, ha, ha, ha…

Namnet passar rätt bra eftersom det normalt brukar se ut som en bomb har briserat i butiken då det svämmar över med halvöppna kartonger, plastspannar, baddjur med mera – vilket gör att man känner sig som en halt häcklöpare när man försöker finna runt i butiken. Men paret som har butiken är ändå rätt vänliga och ibland brukar de se någon japansk (kinesisk?) film på en billig DVD-spelare som de säljer inne i butiken.  

Men igår när jag var inne och handlade vatten och kom upp till kassan för att betala till damen, så såg jag att mannen höll på att lägga patiens. Jag log lite och tyckte det verkade lite ”mysigt” på nått sätt - ända tills jag såg att han hade öppnat upp en porr-kortlek som han ”patientserade” med på glassfrysen, cirka en halvmeter från kassan…
Va’ fan liksom, frugan står och servicerar kunder, medan mannen flashar porr-kort i långa banor (cirka 5 rader á 10 kort i varje rad), det håller liksom inte.
Men WELLCOME i alla fall!

Helgen som gick var intensiv vad partypulsen angår, FAST att det igentligen inte var meningen…

Fredag efter jobb skulle undertecknad och Ole ”ut och ta en öl eller två och bara chilla”. Ole kom med förslaget att vi skulle en sväng till Magaluf och ”kolla lägé”…
Efter en ganska moderat start på Grabbarna Grus, så gick det ganska snabbt utför när vi klev in på TreO Bar för att hälsa på brorsorna Danne och Anton.

Halvvägs in i dimman så börjar Oles hjärna att producera tankar av det mer märkliga slaget (som alltid när han fått x-antal bärs) och plötsligt säger han; ”Har du tänkt på att om man vänder om på ordet bartender, så får man TARMBENDER!”, detta är ju en sanning med modifikation då ordet tarmbender bl a innehåller ett ”m” och ordföljden - utöver ”ender” – är huller om buller, men kul hade vi åt det i alla fall.

Något senare - och apropå detta nya och geniala ord – så tyckte jag det var passade att ta en bild på några folk som kunde falla offer för sk tarmbenders (se bilden nedan). En bild, som när Ole såg den i söndags, kommenterade med; ”Varför har du tagit en bild på en röv?!?”. Just då kunde jag inte svara honom och det tog mig ända fram till i går innan det slog mig vad poängen var med bilden (jag visste dock HELA tiden att bilden hade ett föremål)…

Lördag där var det säsongspremiär för Grabbarna Grus Beach Club och klockan 15:55 befann vi oss vid entrén och fick våra 2-timmars-fri-bar-armband fastlänkade runt handledarna som några simpla all inclusive pax och sedan var det bara att kliva in i en djungel av eurodancemusik, blonda snygga svenskor och amfetamin-hypade bartenders (det var i alla  fall så de betedde sig) och börja på ”Gå”.
Det bjöds även på lite käk i form av härligt kryddiga chorizos med coleslaw och lite LIVE-underhållning i form av skränig karaokesång från någon form av showteam från något hotell eller liknande…

Det som förvånade mig allra mest, var att jag ALDRIG har sett så många killar på en och samma plats som har ögonbryn som dragqueens… Shit vad alla ”stekare” plockar sina ögonbryn. Missförstå mig rätt, metrosexualitet är helt okej, men när grabbar som försöker vara riktigt tuffa, sexiga och coola har ögonbryn som Carola Häggkvist, då blir det FÖR mycket!

Vid halvsexsnåret rullade Helan och Halvan återigen upp på TreO Bar, man skulle ju omedelbart tro att vi hade lärt oss någonting från föregående kväll, men neeeeej! När Danne sedan frågar om vi vill ha en shot runt klockan sju och jag lite trevande undrar; ”vad han har för något?” och han räknar upp 5 olika spritsorter (Jäger, Sambuca, Turkisk Peppar, Fernet Branca och Gammel Dansk) och Ole snabbt tillägger; ”Ge oss en av varje, men en Jack D. till mig istället för Dansken!!!”, då VET man att loppet är kört och att man är en ”Dead man walking”…

Söndag blev det såklart Formel 1 och denna gången serverades det toast till massorna. Det var dock tydligt att se att det hade gått hårt åt oss de två föregående kvällarna, då ingen av oss drack en öl. Söndag kväll var vi utbjudna på en födelsedagsmiddag med Cristina som fyllde 23 år under påsken. Det blev gott kött och en flaska rött och helt plötsligt kände vi oss ”tösstiga” igen – så vad bättre än att avsluta veckan på Hard Rock Café med vars 2 styva Long Island Iced Tea och vänta på att de stängde (kl 01:00)! Behöver jag säga att måndagen kändes ganska låååång…

Någonting för tarmbenders? Man skulle kanske ha vart där…

Öppning på strandklubben och Carola-ögonbryn på alla manliga gäster!

5 shots, 1 rom/cola och 2 fuckfingrar, så blir det inte mer helg på TreO Bar!

Jag är inte troende på något sätt och kyrkan har aldrig riktigt sagt mig något. Jag är inte konfirmerad och jag besöker endast kyrkan när det är absolut nödvändigt (läs; dop, giftermål osv) och ibland på någon enstaka semester när resesällskapet tvunget ska in och se på ”de vackra dekorationerna”.

Sommaren har kommit till Mallorca och därmed så har även mina lunchvanor ändrats en del. Under vintern föredrar jag att äta varma rätter till lunch (precis som de flesta av Er antar jag), men när det blir varmare i luften så föredrar jag en schysst baguette eller en fräsch sallad (shit vad gay DET lät då!?).

Så denna veckan har jag endast käkat en kombinerad kyckling/tonfisksallad till lunch och känt mig lite nyttig samtidigt – detta har dock haft sitt pris. I onsdags då jag skulle öppna tonfiskburken så gick ”dragöglan” av och jag fick mecka med en kniv för att få av locket. Detta resulterade dock i blodvite, då jag skar mig i tummen på burklocket och blödde ner tonfisken (denna konsumerades ändå, va’ fan, det är ju MITT blod!). Det verkar som om, att så fort man börjar bli liiiite nyttig så är det någon ”där uppe” som markerar sitt missnöje och man får nästan känslan av att man ska ge fan i att vara nyttig under en längre period.

I dag blir det dock lunch på Restaurante Verdi medelst en 3-rätters
och därför knappt så sunt.

Jag har dessutom redan bestämt med en kollega att vi ska börja att promenera (jag vägrar ta ordet Powerwalk i min mun) 3 dagar i veckan med start på måndag. Vi får väl se hur det går eftersom jag hatar att gå! Dessutom har jag fått beskedet av min ”partner” att det inte kommer att föregå i ”rökar-tempo”…
Lite längre fram så blir det dock inlines-åkning i stället, men jag måste först få råd till att köpa ett par schyssta rullskridskor.

Jag vill dock slå fast att detta inte är någon form av ”mitt nya sundare jag” eller en försök på att gå ner i vikt (det kommer jag nog aldrig att lyckas med), men mer än rolig grej och ett sätt att göra något annat än att se Vänner-avsnitt på datorn efter en lång arbetsdag.

Jag får be om återkomma med en rapport om utvecklingen… 

Det inträffade något mycket komiskt i måndags morse då jag var på väg till jobbet klockan lite i nio…
Jag hoppar av linjebussen och beger mig till en tidningskiosk som endast ligger ett stenkast från kontoret där jag arbetar, detta eftersom jag var tvungen att ”tanka” mitt busskort och köpa tuggummi.

När jag är på väg in i butiken hör jag att telefonen ringer därinne och när jag kommer fram till disken, så finns där ingen på plats. Jag hinner precis tänka ”hmmm… undrar om han eller hon är på toaletten”, när butikinnehavaren kommer utrusande med svett i pannan och byxorna uppknäppta! Han svarar samtidigt som han fumlar med händerna för att hålla byxorna uppe. Samtalet varar i max 10 sekunder och det verkade vara frugan som ringde för att bekräfta något totalt meningslöst – det var i alla fall det intryck jag hann få.

Nå, istället för att ursäkta sig och gå tillbaks i bakrummet för att knäppa byxorna och spänna bältet, så drar mannen snabbt och mycket provisoriskt bara ihop bältet (han spänner det inte i hålen) och börjar betjäna mig med öppen gylf och oknäppta byxor. Under tiden som detta har stått på, så har ytterligare 3 personer trätt in i butiken och när jag lämnar den så hör jag mannen bakom disken snabbt säga ”Hola” till nästa kund, fortfarande med byxorna uppknäppta…

Jag vet inte vad jag ska säga om detta, mer än att antingen så ville han bara vara snäll och ge extremt snabb service (för bra kan den knappast vara när man nästan flashar sin chorizo för kunderna ) eller så kanske han helt enkelt var ett litet smygpervo? 

Efteråt kunde jag inte låta bli att irriterat tänka; ”Varför var det inte en snygg tjej istället!!??”

Min gamle vapendragare från bl a Rhodos och Ibiza är tydligen en av få som läser denna blogg kontinuerligt. I alla fall så mottog jag nedanstående bild på min e-mail för någon dag sedan, detta som en tillförelse till mitt blogginlägg ”Reflektioner…” från den 2 april där jag
bl a misstänker att ”käpp-gubbarna” här på ön fejkar deras funktionshinder.

”Red Eye” (eller Magnus om man så vill) skriver följande i sitt e-mail:
”Lite mer slitna… gubbar på tunnelbanorna i sverige verkar det som..”

Och jag kan inget annat än att hålla med, det är SÅHÄR käpp-gubbarna borde se ut, både på bild och i verkligheten, innan jag överlåter min plats till någon gamling med funktionshinder…

P.S. Bifogar bilden från mitt tidigare inlägg så att Ni kan jämnföra… D.S.

Lokaltransport i Stockholm – puckelryggade och jävliga…

Lokaltransport i Palma – rakryggade och pigga!

Påsken spenderades i Danmark mellan den 8-14 april och därför har det inte riktigt varit lägé för att uppdatera bloggen. Var i min gamla ”hemstad” Århus och besökte gamla kollegor, bl a Chris som var den som varit snäll nog att betala min flygresa t/r. Chris (och hennes pojkvän Robert) son, Thor, skulle döpas och detta var huvudorsaken till att jag var ditbjuden. För att inte göra detta inlägg alltför långt så tänkte jag dela upp mina intryck från resan och påskhelgen i positiva och negativa händelser.

PLUS
+ Gratis logi i en hel vecka (inkl fullpension), tack Chris och Robert
+ Fick köpt nya ”kalsonger”, som Chris insisterade på att kalla dem för att hon diggar uttrycket
+ Roberts grymma pokerkällare medelst 400 kronors (danska kronor, dvs cirka 1376 SEK) whisky
+ Grym påsklunch hos Jacob Laursen a.k.a. Laur, där Robert hade ”klätt upp sig” till fel högtid
+ Fantastisk dopsfest där jag satt tillsammans med mina vackra och störtsköna bordsdamer Susanne och Sandra från Göööötet!

MINUS
- Reste från Mallorca till Zürich (där jag mellanlandade) med öppen gylf utan att upptäcka det
- SAS piloten som vid inflygningen till Kastrup gjorde en felaktig avståndbedömning och fick därför plötsligt panikstiga (cirka 300 meter innan ”touchdown”)  så att mitt huvud höll på att sprängas av det plötsliga tryckskiftet i kabinen, tack för det din tomte!
- Priset för 2 pølser med 1 brød samt en liten dryck kostar nu hutlösa
74 DKK i Kastrup (grillen där man går ner till tågspåren) och dessutom så stänger Burger King kl 21:30 (hur fan nu det hänger ihop i en FLYGPLATS!?!?)
- Förkyld redan första kvällen i Århus
- Sömnbrist p g a Thor som valde att vakna kl 07:30-08:00 varje morgon och tillsammans med Chris leka i köket på nedervåningen
- Upptäckte att jag fortfarande är skyldig min danska bank 11.000 DKK

BUBBLARE
• Fick sett Dronning Margrethe i Århus Domkyrka där Thor döptes, men fick tyvärr inte möjligheten för att dela en cigarett med henne som jag hoppats på

 
Från Mallorca till Zürich med tvärdrag i byxan…

Maria virade in sitt huvud i toapapper på påsklunchen
och vi andra tyckte att det var kul av någon anledning?

Robert hade tagit på sig sina finaste julstrumpor
till påsklunchen!?

Mottog ett SMS under helgen som jag borde delgett Er i inlägget nedan, men det glömde jag – sorry!
SMS:et kom från min väninna Mia på Teneriffa kl 00:59, lördagen den 4/4, då hon säkerligen stod berusad på någon bar och fick en snilleblixt. Som tidigare nämnt här på bloggen, så blir man väldigt kreativ när man samtidigt dränker hjärnceller i alkohol – jag tycker faktiskt att det är ett riktigt bra visdomsord som ALLA borde ta till sig…

”Det är bättre att ha Parkinsons och spilla ut halva groggen, än att ha Alzheimers och glömma vart man ställt den…”

Helgen startade i slowmotion i fredags, då jag köpte en pizza och bara slappade med ett par ”Vänner” avsnitt framför datorn…

Lördagen började lika långsamt, drog in på kontoret och surfade lite, såg bl a lite svensk TV i form av ”Grillad” och ”Wipeout”. Sedan blev det fotboll på Hogan’s (irländsk bar) där jag och Ole såg Valladolid-Barça och sedan Malága-Real Madrid medelst Guinness, Magner’s, Jägermeister och vad man annars kunde hälla i sig. Sedan blev det en runda på stan där vi bl a mötte upp Cristina. Jag blev ganska dragen, så jag fick packa ihop och ge upp cirka 03:15.

På söndagen vaknade jag redan kl 09:00 och var ganska sliten (säkert fortfarande alkoholpåverkad), men det vankades Formel 1 hemma hos Ole, så man fick släpa in sig i duschen och sedan ”shanghaia” en taxi.
Hade varit smart och köpt pytt i panna på IKEA (förra helgen), så precis lagom till att loppet började kl 11:00, så satt jag och Ole och käkade pytt till frukost medelst öl - hey, the only way is up…

Sedan blev det besök på diverse barer runtomkring här på sydsidan av ön (jag drack endast mineralvatten dock). Vi besökte bl a Bar Tre-O i ”tjurens rövhål”, Magaluf, och när vi satte oss utanför för att njuta av solens sista strålar upptäckte jag något ganska komiskt mittemot baren (se bild nedan). Verkligen en fantastisk utsikt för alla besökande turister…

Insåg precis att jag gjort mitt i särklass tråkigaste inlägg på denna blogg – NÅGONSIN! 

Klockan är cirka 09:30, solen skiner och man är fashionabellt
söndagssliten..

…och såhär ser det ut UTAN min fula nuna i vägen – bättre! 

Breakfast for champions; öl och pytt i panna, kan det bli
bättre? Jo, Formel 1 på TV:n!

Magalufs finaste. En sex shop och sidan om; The Bollocks
Bar – snyggt!

Jag vet inte HUR kul Ni finner nedanstående, men jag är bara tvungen att dela med mig av dagens absolut roligaste händelse…

Kollegan (och goda vännen) Pontus som jobbar på vår hotellkontrakteringsavdelning har varit i kontakt med en av våra hotell leverantörer i Grekland, närmare bestämt Parga. De har tydligen förhandlat lite om priser och tillgänglighet (eller liknande) och i denna förbindelse så mottog Pontus ett e-mail som han skickade på en Skype-chatt till mig idag, beskedet är som följer…

”16:08:14] Pontus Johansson skriver: Christos – XXXXXX Travel, Parga.
As you see,I am a local person,living in Parga (I have the travel agency 22 yeras)  and I  know Personaly all owners and I do not wnat to brake my relationship  with them ,as I wank very wekll with them also Individualy (Via my two web-pages) and with different nationalities English, German, Dutch, Scandinavian, Italian, Greek, Hungarian, Rumanian, Serbian e.c.t.)”

**UTDRAG**
”…as I wank very wekll with them also Individualy (Via my two web-pages) and with different nationalities (English, German, Dutch, Scandinavian, Italian, Greek, Hungarian, Rumanian, Serbian e.c.t.)”.

TJENA LENA, liksom!!! Jag hoppas verkligen inte att Pontus behöver träffa honom personligen, åtminstone inte utan en helgjuten kroppsdräkt i kevlar eller liknande…
Ur den mer seriösa aspekten så är det otroligt att mannen har ägt en resebyrå - på ett resmål dit det kommer turister och där han är i daglig kontakt med bolag/personer som ska sälja hans produkt – i 22 år och inte kan stava bättre på engelska. När det dessutom finns rättstavningsprogram på datorn!

Jaja, tyckte i alla fall att det var FÖR roligt för att inte publicera, tack Pontus för dagens bästa skratt.

Då kirrade man ÄNTLIGEN biljetter till sommarens U2 konsert på Camp Nou i Barcelona. Tyvärr lyckades det inte att fixa biljetter till premiärkonserten den 30 juni (som jag hade hoppats), men som tur är så kör de en extra konsert den 2 juli.

Det lyckades mig att skaffa 2 ståplatsbiljetter redan i tisdags, men samtidigt så anmälde jag mig till en auktion av de sk ”Red Zone” biljetterna. ”Red Zone” är ståplatser i det område som normalt kallas ”Golden Circle” och är de närmast scenen och tro det eller ej, så när auktionen avslutades kl 12:00 i går så hade pappa grejat det!

Så i stället för att stå på det blå området, så är vi (Ole ”Spasser” Fisker och undertecknad) nu uppgraderade till det röda ”red zone” området, och det kostade inte mer än cirka 1150 kr – helt okej för en ”once in a lifetime experience…” – vilket samtidigt betyder att jag slipper stå och kisa på en skärm för att se bandet (note to self; måste köpa glasögon snart).

Detta betyder dock att jag har 2 vanliga ståplatsbiljetter över, så om någon som läser denna blogg är sugen, hör av Er!
OBS! Jag kommer endast att sälja biljetterna i par, för att inte riskera att stå kvar med 1 ynka biljett.
P.S. Kolla in min konsertsommar HÄR D.S.