Vardagstankar…

Alla Ni som trodde och tyckte att Zlatan Ibrahimović är den mest kaxiga, dryga och diviga ”svensk” får nog ta och tänka om (personligen gillar jag honom). Snubblade över nedanstående klipp från TV4:as Nyhetsmorgon och vad ska man säga… Vilken jävla tönt och idiot, tönt för att han uppför sig som om han vore Bruce Springsteen och idiot eftersom han med det uppförandet skjuter sig själv i foten med en Kalashnikov om och om igen.

Även om Zlatan skulle rycka upp sig på divaskalan - efter att han nu skrivit på för Barça - så har han fortfarande ljusår kvar till ”Pelle Nordpolen”. Har inte hört talas om Nordpolens musik förut, men utav det lilla man kan höra på klippet nedan så låter det FÖR DJÄVLIGT och det är inte alls min typ av musik…

Hursom helst, man får sig ett gott skratt, men samtidigt så blir man förbannad när man lyssnar på en sådan snorunge!

Kom nu in i matchen igen Zlatan!

Jag vet inte hur det är därhemma, men Shakiras nya singel (”Loba”) har precis släppts på spanska och har spelats flitigt i radion här på ön de senaste 2 veckorna. Den engelska versionen ”She Wolf”, finns att köpa på iTunes just nu…

Anyway, Shakiras nya stil ska vara ännu mer sexig (om det nu är möjligt?!?!) och lite mer mainstream om jag förstått det rätt… Personligen tycker jag att hon har ”sålt sig” till den globala musikindustrins lakejer med det nya ”soundet”. Missförstå mig rätt, låten är helt okej och ur en rent kommerciell synpunkt så är det säkert ett smart drag. Men hela min egen fascination av Shakira låg tidigare i hennes sköna blandning av spanska rytmer och lite ”råa sound” samtidigt som hennes fantastiska röst fick massor av utrymme och var det centrala i låtarna tillsammans med hennes utseende - i musikvideorna - såklart.

Efter att ha hört låten och sett nedanstående korta smakprov från den kommande videon till ”She Wolf”, så verkar det som om hon bara blir en i mängden bland alla Britney Spears och Christina Aguileras och att låten/låtarna framöver ska säljas mer på sex än på hennes förmåga som sångerska. Dessutom, vad fan är det som pågår med allt det där jävla patetiska ylandet i låten, det låter bara barnsligt???

Men okej, det ska säkert bli succé även denna gång, men den kommer för min egen del att kännas som ett billigt ”blowjob” från en sk ”5 dollar hooker”…

P.S. Sen slår ju ALLTID versionen på orginalspråket den engelska versionen D.S.

Hör hela ”Loba” HÄR (spanska versionen)
Hör hela ”She Wolf” HÄR (engelska versionen)

Dagens TUMMEN UPP går till Trine Jensen som hade den goda smaken och förståndet att skicka nedanstående comic-strip till pojkvännen** Claus ”The Mouse” Bille, som i sin tur skickade den vidare till undertecknad – skön humor! Klicka på bilden för läsa comic-strip:en…

Dagens TUMMEN NER går till alla oss som hade sett fram emot att få se NKOTB (New Kids On The Block, för alla Er obildade människor därute, fatta liksom!!!) uppträda LIVE i Australien. P g a av lågkonjan så måste de ställa in turnéen till Crocodile Dundee-land. Fy fan vad vad jobbigt besked alltså, vad ska alla vi NKOTB-fans nu göra? Mitt liv är SLUT! Klicka på bilden för att läsa artikeln…

**Alltså, hon bor i Danmark, han på Mallorca, så de kör någon slags långdistanstjohejsan, vilket i min lilla inplastade värld inte räknas som ett ”legitimt” förhållande, då varken han eller hon har planer om att flytta till respektive land. Detta är uteslutande min personliga åsikt, även om den backas upp av Svenska Akademiens ordbok. Slår man upp ordet Pojkvän får man följande definition: ”m. pojke som hör till (flickas l. pojkes) vänkrets.”

Vilket jäkla helg det har varit - helt makalös! Min mitt inre har slitits mellan hopp och förtvivlan, sorg och glädje, nykterhet och fylla, stök och lugn och självklart en massa reflektioner på olika händelser och saker. Jag ska försöka summera…

FREDAG
Var ute och åt på en restaurang här i Palma, närmare bestämt i La Lonja området. Vi skulle testa något nytt och valet föll på Neo Cultural.
Maten var okej, likså betjäningen, men om det var ”value for money” - det vet jag inte.
Vad som var roligt var, att när jag gick utanför för att få lite frisk luft och tittar lite närmare på menyn, som ligger utanför på ett bord för att locka in gästerna, så kommer en av ”inkastarna” fram till mig och frågar mig om jag vill äta något. Precis när han ska igång med hela sitt övertalnings-speach, så avbryter jag honom och förklarar att jag redan sitter vid ett bord precis innanför dörren tillsammans med 6 andra matgäster - snubben säger ”OK” och avlägsnar sig snabbt. Snacka om att INTE ha överblick eller check på basics…
När jag kommer in igen, så är det dags för efterrätt och vi får menyerna. Jag slås då av att det inte finns några priser angivna på efterrättsmenyn, hur fanken kan man glömma att anföra priser i en meny (självklart fanns det priser på matmenyn)?!?!

Efter besöket på Neo Cultural så var det dags för en sväng på sta’n. Jag hade blivit förberedd och informerad om att det kunde komma att gå rätt ”hett” till eftersom Claus ”The Mouse” hade besök, som han skulle visa det lokala nattlivet för - men tji fick jag - dansken var trött och de packade ihop redan runt ett snåret, så det var bara att lomma hemåt…

LÖRDAG
Fotboll på en svensk restaurang i Palma Nova och nu skulle dansken få stryk! Jag hade reserverat bord till 7 personer, när vi kommer dit finns ingen bordreservation och vi får nöja oss med ett bord längst bak i lokalen. Jag ser i stort sett inte ett skit, eftersom bilden är halvtaskig och bollen mycket liten… Och ja, jag är blind som en mulvad – JAG VET!
Så här i efterhand var det kanske lika bra med tanke på resultatet - jävla skit! Hade inte Kongo-Kim missat straffen (varför i helvete lägger han en straff i första taget?!) så kunde det ha blivit en helt annan historia. Jag hade ju kaxigt sagt till mina danska vänner att Sverige skulle krossa dansken med 4-0 - men tji fick jag + en massa hånande kommentarer från danskarna - som sig bör…
Efteråt utforskade jag nattlivet i Magaluf i ett försök att dränka mina sorger, jag lyckades ganska bra, var hemma vid fyra snåret…

SÖNDAG
Avresa till Barcelona för årets första konsert, AC/DC skulle upplevas LIVE!!! Blir upphämtad av Ole kl 12:00 cirka och så bär det iväg till flygplatsen med en öl i högsta hugg! Hela flyget är fullt av konsertbesökare och ljudnivån och stämningen är därefter, glad och uppsluppen, fast att det nästan spårar ur lite till sist.

Ankommer till hotellet, checkar in och sedan ner i hotellbaren för lite ”värmning”. Ole ber bartendern att sätta igång TV:n så att vi kan följa finalen i Franska Öppna, nu skulle vi ta revansch för lördagens fiasko - men tji fick jag - bombaren från Tibro har inget att sätta imot Mach 3-mannen från Schweiz och ännu en gång hörs det hånskratt från dansken (Ole) som sitter sidan om… Fan alltså!!!

Konserten drar igång 3 minuter före utsatt tid – när hände det senast (???) - och gubbarna rockar loss precis lika mycket som man förväntat! Fullt ös hela tiden och en låtrepertoar som sitter klockrent! Får skrålat mig lite halvhes och inhalerat (inte frivilligt) en hel bingohall med haschrök, då gänget nedanför oss precis har skördat vad som måste varit en hel åker med marijuanaplantor. Mådde inte prima vista efter konserten kan jag säga, men vad fan gjorde det när man precis fått hjärnan urblåst av AC/DC, n-a-d-a!

Hungriga och törstiga kommer vi ner från berget (konserten var på Mont Juíc) och nästan inga butiker/restauranger/kaféer är öppna, de som är, är såklart knökfulla. Vi påbörjar en vandring för att hitta ett ställe att eventuellt inmundiga lite mat och dryck på, men inser snart att det inte kommer att ske.
Lika svårt är det att få tag i en ledig taxi så vi kan komma tillbaks till hotellet. Cirka 1 1/2 timme senare och åtskilliga kilometer avklarade till fots (jag som älskar att gå) får vi ÄNTLIGEN tag på en bulle som kan köra oss hem. Tror Ni inte då att chauffören kör e-x-a-k-t samma väg tillbaka som vi precis har avklarat, snacka om att vrida om kniven i mitt hjärta!

Som sagt en händelserik helg och man har fortfarande inte återhämtat sig sömnmässigt… Och för att göra saken ÄNNU bättre, så ska jag nu hem för att byta om och gå ut och gå med kollegan Irina kl 21:30 - isn’t life wonderfull?

OBS! Klicka på bilderna för att se dem i större format…

Inga priser, är det gratis efterrätt då?

Ankomst ca 2 timmar innan konsertstart

We who are about to rock salute you!

Mycket människor = Mycket brass

Ole köpte också plasthorn för 10 €!!!

KUNG ANGUS visar var skåpet ska stå!!!

I helgen var jag på fest med Eurovisions-inslag, jag säger inslag eftersom det aldrig blev den Eurovisions fest som jag hade förväntat att det skulle vara, 50% av folket (läs; tjejerna) som var där var tydligen helt eller delvis ointresserade av Eurovisionen, så det blev en vanlig uppesittarkväll med sprit, mer eller mindre…

Folk får självklart själv välja vad de vill göra, men jag kunde inte låta bli att tycka att det var lite trist ändå, själv hade man ju tagit med både den svenska fanan, glamourbrillorna, röstlappar samt gjort en liten Eurovisionsquiz som sig bör… Röstlapparna delades ut, men endast 3-4 stycken fyllde i dem och quizen orkade jag inte ens nämna p g a att folk som sagt hade det trevligt ändå.

Rätt låt vann och Sverige kraschlandade mer eller mindre på en 21:a plats. Island var dock den stora överraskningen och efter att ha hört låten igen på TV, så var 2:a platsen välförtjänt.

Måndagens promenad var lika tung som Malena Ernmans deltagande i ovan nämnda tävling, benen kändes stela och trötta och vi fick verkligen slita oss runt ”slingan”. Igår kväll gick det mycket lättare och det borde det ju onekligen göra eftersom ju fler gånger man gör det, ju bättre bli det - precis som sex - eller?

Efter föregående inlägg om att jag fick ont i fötterna efter första rundan så skickade ”Red Eye” ännu en kommentar via e-mail till mig. Den häntyder på en episod då jag jobbade på en bar i Århus (Danmark) och stod och dansade på bardisken. Jag skulle efter ett tag hoppa ner från bardisken och landade såklart helt mongo på foten och det gjorde så jääävla ont!!! Men jag tog mig samman och haltade ut i nattlivet tillsammans med just ”Red Eye” och ett par andra gamla reseledarkollegor.
Några dagar senare var foten blå, lila och svullen som fan och det tog mig mer än ett ½ år innan den var någorlunda okej igen.

I alla fall så lyder e-mailet som följer…
”Tja’ru din gamle stofil!
Läste precis din blogg och ditt gnäll om ömmande fötter…
Vill bara säga! Sluta gnäll och vandra på!!
Du har haft det betydligt värre.. ”

Det var inte precis den ”uppbackningen” man hade önskat, men en negativ stroke är bättre än ingen stroke alls, tack ”Red Eye”… Jag får väl släpa med honom på en runda när han kommer på besök i juni, så får vi se om hans rökarlungor klarar av utmaningen – jag misstänker att han kommer att gny som en bebis OM jag får med honom.

Jag har haft det betydligt värre... (foten anno 2006)

..men fan så mycket fulare, DET är många spanjorer experter på!

I dessa ”kristider” med lågkonjunktur så är det tufft för oss alla ekonomiskt. Det har även drabbat oss här på Mallorca som ju bl a är extremt beroende av turismen. Restaurangerna, barerna och affärerna gnäller över hur lite folk som äter, dricker och handlar hos dem. Hotellen har usel beläggning liksom liggstolsuthyrarna på stränderna och så vidare…

Det är ju speciellt nu man lätt skulle kunna tro (som naiv skandinav) att de skulle vilja göra ALLT för att få maximalt med inkomst – även om det kanske inte skulle räcka till i slutändan ändå – men icke sa nicke.
Servicen är lika usel som alltid, de är lika envisa och nonchalanta (om man pratar med dem om t ex servicetänkande och framtoning) som någonsin förr, ”det är ju trots allt inte deras fel att det är kris?!”

När man då tar detta till efterräkning och sedan går ut med sina vänner för att äta lite goda tapas och få en flaska rött som undertecknad, Pontus, Anna, Ole, Claus och Tareixa gjorde förra fredagen, så skulle man kunna tro att man inte skulle irritera sig på något sådant eftersom man vet om att det är så det är OCH man har beslutat sig förra att gilla läget liksom…
Men jag kan inte låta bli att skratta, skaka på huvudet och sedan bli skitirriterad på hur lat attityd de utvisar. I fredags var maten, servicen och drickat mer eller mindre i topp (okej, kyparen glömde ett par rätter, men va’ fan), men menyn där sken latheten igenom som kokain på en UV-lysrörsfabrik.

Man hade tydligen ändrad innehållet och priset på en tapas, men man hade inte bemödat sig att skriva om menyn och trycka upp (eller trycka upp och trycka upp, det var en laminerad A4-sida som kostar sisådär 0,15 EUR per styck i produktionskostnad) nya menyer. Man hade helt sonika bara Tip-Ex:at över lamineringen och sedan skrivit den uppdaterade ”rätten” med en kulspetspenna. Det roliga är, att detta har säkert tagit mycket längre tid att göra på sisådär 30-40 menyer än det hade tagit att rätta det på Word-dokumentet i datorn, skriva ut 40 ark och gå ner till ”papelerian” (typ, bokhandel på spanska) och få dem laminerade! Och då ska vi inte ens snacka om hur j*vla mycket snyggare det hade sett ut!

Eller som den person som försöker hyra ut en lägenhet genom att sätta upp ett uppslag i kuren vid min busshållsplats i Cala Mayor. Personen har gjort arbetet på datorn och skrivit med fina STORA blockbokstäver att; ”Lägenhet uthyres”, personen har t o m kommit ihåg att skriva dit sitt mobilnummer (bravo!). Men har den dumme jäveln skrivit något om det är en 1, 2 eller 3 rummare, om den har balkong, allmän pool eller kanske en parkeringsplats som hör till? Nej för fan! Detta har puckot kommit på EFTER att han/hon skrivit ut sidan och då är det ju liksom försent att ändra det – eller hur?!?!. Så vad gör man då? Jo, man tar en tuschpenna och fyller i resten för hand och sedan går man till ”papelerian” och kopierar upp önskat antal… Herregemini!!!

Sådana här saker rinner säker av de flesta av Er som vatten på en kondom, men ger mig sprängande huvudvärk.
Tänk om de kära spanjorerna bara hade orkat göra en liiiiten extra insats, så kanske de hade fått en betydligt bättre inkomst och jag hade sluppit att irritera mig varje morgon jag skulle med bussen till jobb, men det är väl utopi…

P.S. Något helt annat, ikväll håller jag tummarna för Danmark. Norge är ju ändå praktiskt taget i final, Alexander ska bara ställa in skorna och fiolen, det räcker… D.S.

Jag såg inte gårdagens semifinal i Eurovisionen, men tydligen så var mina förhandstips lite ”off”…
Både Island och Finland gick vidare till final, tillsammans med Sverige – skitkul och bra!
Ju fler platser vi nordiska länder kan ”sno till oss” från öst- och baltländerna ju bättre är det, även om vissa länder verkar ha en ”säkrad” plats i finalerna oavsett HUR dåliga deras bidrag är, bara bidraget innehåller lite lokala rytmer och framför allt harpor eller märkliga blåsinstrument som bidrar med lite lokala jalla-jalla rytmer.
T ex Turkiet, som Aftonbladets schlagerkrönikör, Markus Larsson, beskriver såhär i dagens tidning:
”Turkiet skulle väl kunna ställa upp med en fis och ändå få rulla rumpa i en final.”

Om nu även Danmark lyckas knipa en finalplats (jag är övertygad om att Norge redan är i final) så blir det en riktigt rolig final på lördag. Extra roligt är det ju att alla 5 länderna har helt olika musikaliska bidrag och med den bredden, så måste någon av låtarna placera sig högt upp i finalen och som tidigare nämnt, så är Norge mitt förhandstips.
Men som bevisat, jag kan uppenbart ha HELT FEL, kanske blir det Finland som vinner hela skiten igen…??? Eller njae, kanske inte ändå…

Ikväll är det dags för den första semifinalen i Eurovision Song Contest och Sverige  ställer upp med Malena Ernman och disco-opera låten La Voix. Lite det gamla vanliga svenska disco-dunka-stuket över bidraget med den ”twist” att det är operasång i refrängen.

Malena kan endast sjunga opera bra, under själva verserna – där hon sjunger ”vanligt” – låter det rent ut sagt förjävligt! Hade man inte kunnat se hennes milf:iga ansikte och kropp, skulle man vara säker på att det var en testosteronpumpad bulgarisk kulstötarkvinna som sjunger karaoke på någon sunkig turistbar på Sunny Beach. Hon sjunger så dåligt på verserna att de valt att upprepa samma vers 2 gånger, varje gång, för annars skulle det väl bli en allt för stor musikalisk utmaning för stackars Malena.

Dessutom så såg hon ut som en påtänd Paolo Roberto under den svenska Melodifestivalen när hon framförde låten, och jag hoppas innerligt att hon tar ett par valium eller nått innan hon kliver ut på scenen i Moskva, så att hennes blick ser lite mer normal- och kanske t o m sexig ut, för det är DET jag tror hon försöker uppnå och utstråla under verserna, men det blir liksom bara fel.

Jag gillar inte Sveriges bidrag i år, men tror att den kan ha en okej chans för att åtminstone avancera till finalen eftersom låten i sig är tillräckligt speciell för att tillräckligt med östländer ska tycka den är ball!
Det fanns dock flera bidrag i den svenska Melodifestivalen som var långt mycket bättre och jag fattar inte vad svenska folket höll på med - då de röstade fram denna låten som vinnare – men å andra sidan så fínns det massor av människor i Sverige som fortfarande tycker det är häftigt med Bingolotto och Robinson Expeditionen.

Se Malena Ernman i Melodifestivalen här (så förstår Ni vad jag snackar om ovan)

Grannländerna då? Island har en oblatsmakande högstadietryckare till låt, men klart den snyggaste deltagaren från Norden, jag är tveksam till om den ens når finalen. Finland har gått bort från hårdrocken, men kontrar med en ectasyinspirerad E-Type-luktande eurodancelåt som säkert kommer att funka hur bra som helst på klubbarna i finska metropoler såsom Pudasjärvi, Kemi, Punkaharju m fl, men knappast i Eurovision Song Contest – ingen final i år för finnarna. Danmark har en typisk mainstream-låt (lite i samma genre som förra året) som möjligtvis kan gå vidare till finalen och placera sig någonstans mellan mitten och botten.
Norge är klart det starkaste kortet från Norden, även om jag inte är jätteförtjust i låten, men refrängen fastnar mer eller mindre direkt och så innehåller den lite violiner och baltiska rytmer som gör att östländerna kommer att kissa i byxorna av förtjusning och belöna dem med en massa poäng som de normalt inte skulle få. Norge hamnar klart i topp 5 i finalen i år.

P.S. För Er som eventuellt undrar; så håller den årliga Eurovision-festen att paus i år p g a att min lägenhet ännu inte är färdigrenoverad, men vi vänder förhoppningsvis starkt tillbaka nästa år D.S.

Helgen som gick var intensiv vad partypulsen angår, FAST att det igentligen inte var meningen…

Fredag efter jobb skulle undertecknad och Ole ”ut och ta en öl eller två och bara chilla”. Ole kom med förslaget att vi skulle en sväng till Magaluf och ”kolla lägé”…
Efter en ganska moderat start på Grabbarna Grus, så gick det ganska snabbt utför när vi klev in på TreO Bar för att hälsa på brorsorna Danne och Anton.

Halvvägs in i dimman så börjar Oles hjärna att producera tankar av det mer märkliga slaget (som alltid när han fått x-antal bärs) och plötsligt säger han; ”Har du tänkt på att om man vänder om på ordet bartender, så får man TARMBENDER!”, detta är ju en sanning med modifikation då ordet tarmbender bl a innehåller ett ”m” och ordföljden - utöver ”ender” – är huller om buller, men kul hade vi åt det i alla fall.

Något senare - och apropå detta nya och geniala ord – så tyckte jag det var passade att ta en bild på några folk som kunde falla offer för sk tarmbenders (se bilden nedan). En bild, som när Ole såg den i söndags, kommenterade med; ”Varför har du tagit en bild på en röv?!?”. Just då kunde jag inte svara honom och det tog mig ända fram till i går innan det slog mig vad poängen var med bilden (jag visste dock HELA tiden att bilden hade ett föremål)…

Lördag där var det säsongspremiär för Grabbarna Grus Beach Club och klockan 15:55 befann vi oss vid entrén och fick våra 2-timmars-fri-bar-armband fastlänkade runt handledarna som några simpla all inclusive pax och sedan var det bara att kliva in i en djungel av eurodancemusik, blonda snygga svenskor och amfetamin-hypade bartenders (det var i alla  fall så de betedde sig) och börja på ”Gå”.
Det bjöds även på lite käk i form av härligt kryddiga chorizos med coleslaw och lite LIVE-underhållning i form av skränig karaokesång från någon form av showteam från något hotell eller liknande…

Det som förvånade mig allra mest, var att jag ALDRIG har sett så många killar på en och samma plats som har ögonbryn som dragqueens… Shit vad alla ”stekare” plockar sina ögonbryn. Missförstå mig rätt, metrosexualitet är helt okej, men när grabbar som försöker vara riktigt tuffa, sexiga och coola har ögonbryn som Carola Häggkvist, då blir det FÖR mycket!

Vid halvsexsnåret rullade Helan och Halvan återigen upp på TreO Bar, man skulle ju omedelbart tro att vi hade lärt oss någonting från föregående kväll, men neeeeej! När Danne sedan frågar om vi vill ha en shot runt klockan sju och jag lite trevande undrar; ”vad han har för något?” och han räknar upp 5 olika spritsorter (Jäger, Sambuca, Turkisk Peppar, Fernet Branca och Gammel Dansk) och Ole snabbt tillägger; ”Ge oss en av varje, men en Jack D. till mig istället för Dansken!!!”, då VET man att loppet är kört och att man är en ”Dead man walking”…

Söndag blev det såklart Formel 1 och denna gången serverades det toast till massorna. Det var dock tydligt att se att det hade gått hårt åt oss de två föregående kvällarna, då ingen av oss drack en öl. Söndag kväll var vi utbjudna på en födelsedagsmiddag med Cristina som fyllde 23 år under påsken. Det blev gott kött och en flaska rött och helt plötsligt kände vi oss ”tösstiga” igen – så vad bättre än att avsluta veckan på Hard Rock Café med vars 2 styva Long Island Iced Tea och vänta på att de stängde (kl 01:00)! Behöver jag säga att måndagen kändes ganska låååång…

Någonting för tarmbenders? Man skulle kanske ha vart där…

Öppning på strandklubben och Carola-ögonbryn på alla manliga gäster!

5 shots, 1 rom/cola och 2 fuckfingrar, så blir det inte mer helg på TreO Bar!

Då kirrade man ÄNTLIGEN biljetter till sommarens U2 konsert på Camp Nou i Barcelona. Tyvärr lyckades det inte att fixa biljetter till premiärkonserten den 30 juni (som jag hade hoppats), men som tur är så kör de en extra konsert den 2 juli.

Det lyckades mig att skaffa 2 ståplatsbiljetter redan i tisdags, men samtidigt så anmälde jag mig till en auktion av de sk ”Red Zone” biljetterna. ”Red Zone” är ståplatser i det område som normalt kallas ”Golden Circle” och är de närmast scenen och tro det eller ej, så när auktionen avslutades kl 12:00 i går så hade pappa grejat det!

Så i stället för att stå på det blå området, så är vi (Ole ”Spasser” Fisker och undertecknad) nu uppgraderade till det röda ”red zone” området, och det kostade inte mer än cirka 1150 kr – helt okej för en ”once in a lifetime experience…” – vilket samtidigt betyder att jag slipper stå och kisa på en skärm för att se bandet (note to self; måste köpa glasögon snart).

Detta betyder dock att jag har 2 vanliga ståplatsbiljetter över, så om någon som läser denna blogg är sugen, hör av Er!
OBS! Jag kommer endast att sälja biljetterna i par, för att inte riskera att stå kvar med 1 ynka biljett.
P.S. Kolla in min konsertsommar HÄR D.S.