Vardagstankar…

Vilket jäkla helg det har varit - helt makalös! Min mitt inre har slitits mellan hopp och förtvivlan, sorg och glädje, nykterhet och fylla, stök och lugn och självklart en massa reflektioner på olika händelser och saker. Jag ska försöka summera…

FREDAG
Var ute och åt på en restaurang här i Palma, närmare bestämt i La Lonja området. Vi skulle testa något nytt och valet föll på Neo Cultural.
Maten var okej, likså betjäningen, men om det var ”value for money” - det vet jag inte.
Vad som var roligt var, att när jag gick utanför för att få lite frisk luft och tittar lite närmare på menyn, som ligger utanför på ett bord för att locka in gästerna, så kommer en av ”inkastarna” fram till mig och frågar mig om jag vill äta något. Precis när han ska igång med hela sitt övertalnings-speach, så avbryter jag honom och förklarar att jag redan sitter vid ett bord precis innanför dörren tillsammans med 6 andra matgäster - snubben säger ”OK” och avlägsnar sig snabbt. Snacka om att INTE ha överblick eller check på basics…
När jag kommer in igen, så är det dags för efterrätt och vi får menyerna. Jag slås då av att det inte finns några priser angivna på efterrättsmenyn, hur fanken kan man glömma att anföra priser i en meny (självklart fanns det priser på matmenyn)?!?!

Efter besöket på Neo Cultural så var det dags för en sväng på sta’n. Jag hade blivit förberedd och informerad om att det kunde komma att gå rätt ”hett” till eftersom Claus ”The Mouse” hade besök, som han skulle visa det lokala nattlivet för - men tji fick jag - dansken var trött och de packade ihop redan runt ett snåret, så det var bara att lomma hemåt…

LÖRDAG
Fotboll på en svensk restaurang i Palma Nova och nu skulle dansken få stryk! Jag hade reserverat bord till 7 personer, när vi kommer dit finns ingen bordreservation och vi får nöja oss med ett bord längst bak i lokalen. Jag ser i stort sett inte ett skit, eftersom bilden är halvtaskig och bollen mycket liten… Och ja, jag är blind som en mulvad – JAG VET!
Så här i efterhand var det kanske lika bra med tanke på resultatet - jävla skit! Hade inte Kongo-Kim missat straffen (varför i helvete lägger han en straff i första taget?!) så kunde det ha blivit en helt annan historia. Jag hade ju kaxigt sagt till mina danska vänner att Sverige skulle krossa dansken med 4-0 - men tji fick jag + en massa hånande kommentarer från danskarna - som sig bör…
Efteråt utforskade jag nattlivet i Magaluf i ett försök att dränka mina sorger, jag lyckades ganska bra, var hemma vid fyra snåret…

SÖNDAG
Avresa till Barcelona för årets första konsert, AC/DC skulle upplevas LIVE!!! Blir upphämtad av Ole kl 12:00 cirka och så bär det iväg till flygplatsen med en öl i högsta hugg! Hela flyget är fullt av konsertbesökare och ljudnivån och stämningen är därefter, glad och uppsluppen, fast att det nästan spårar ur lite till sist.

Ankommer till hotellet, checkar in och sedan ner i hotellbaren för lite ”värmning”. Ole ber bartendern att sätta igång TV:n så att vi kan följa finalen i Franska Öppna, nu skulle vi ta revansch för lördagens fiasko - men tji fick jag - bombaren från Tibro har inget att sätta imot Mach 3-mannen från Schweiz och ännu en gång hörs det hånskratt från dansken (Ole) som sitter sidan om… Fan alltså!!!

Konserten drar igång 3 minuter före utsatt tid – när hände det senast (???) - och gubbarna rockar loss precis lika mycket som man förväntat! Fullt ös hela tiden och en låtrepertoar som sitter klockrent! Får skrålat mig lite halvhes och inhalerat (inte frivilligt) en hel bingohall med haschrök, då gänget nedanför oss precis har skördat vad som måste varit en hel åker med marijuanaplantor. Mådde inte prima vista efter konserten kan jag säga, men vad fan gjorde det när man precis fått hjärnan urblåst av AC/DC, n-a-d-a!

Hungriga och törstiga kommer vi ner från berget (konserten var på Mont Juíc) och nästan inga butiker/restauranger/kaféer är öppna, de som är, är såklart knökfulla. Vi påbörjar en vandring för att hitta ett ställe att eventuellt inmundiga lite mat och dryck på, men inser snart att det inte kommer att ske.
Lika svårt är det att få tag i en ledig taxi så vi kan komma tillbaks till hotellet. Cirka 1 1/2 timme senare och åtskilliga kilometer avklarade till fots (jag som älskar att gå) får vi ÄNTLIGEN tag på en bulle som kan köra oss hem. Tror Ni inte då att chauffören kör e-x-a-k-t samma väg tillbaka som vi precis har avklarat, snacka om att vrida om kniven i mitt hjärta!

Som sagt en händelserik helg och man har fortfarande inte återhämtat sig sömnmässigt… Och för att göra saken ÄNNU bättre, så ska jag nu hem för att byta om och gå ut och gå med kollegan Irina kl 21:30 - isn’t life wonderfull?

OBS! Klicka på bilderna för att se dem i större format…

Inga priser, är det gratis efterrätt då?

Ankomst ca 2 timmar innan konsertstart

We who are about to rock salute you!

Mycket människor = Mycket brass

Ole köpte också plasthorn för 10 €!!!

KUNG ANGUS visar var skåpet ska stå!!!

Jag har i många år snackat om att jag vill ha min egen bar någonstans i världen, föredragsvis i Spanien.
Det har gått från en idé om att ha en typ av Skandinavisk ”fun/partybar” till en liten lokal bar med många stammisar. Denna önskan och idé finns fortfarande, men har blivit modifierad till att kunna vara en sandwichbar eller eventuellt en strandbar av någon art.

Möjligheterna är många och som jag har diskuterat flertalet gånger med vänner och kollegor härnere, så spelar det nog ingen roll vilken typ av butik/företag/affär/restaurang etc man öppnar, så länge man håller en bra servicenivå och får en lokal som ligger bra, så kommer man som skandinav att lyckas!
Dock så behövs det både pengar och pungkulor för att ta steget och där är jag inte riktigt ännu, men vem vet…

Medan man funderar vidare kan man finna inspiration på Internet . Ett klockrent exempel på att man inte behöver ha en helt ny idé för att lyckas är The Heart Attack Grill. Många gånger handlar det endast om att vara kreativ, lite skönt tokig och i detta tillfället gå mot strömmen för att få succé!

BLI INSPIRERAD – KOLLA IN HEART ATTACK GRILLS HEMSIDA HÄR!

Nä, det är knappast så glammigt som det låter, men det har varit ganska hög b-kändis frekvens för egen del under veckan, då Cala Major för nävarande tydligen är fullspäckat med svenska ”celebriteter”.

I måndags när jag stod och väntade på bussen för att besöka familjen, som var på besök och bodde i Palma Nova, så hörde jag någon prata svenska och rösten lät väldigt bekant… När jag vänder mig om så kommer Henrik Hjelt promenerandes tillsammans med kollegan och Mr. Scarface himself, Mikael Tornving. Det roliga är att Henrik Hjelt alltid är klädd i kostym och ser väldigt stilig ut när han syns i rutan, men både han och Tornving var klädda som 1:a klassens turister medelst slapp och sliten t-shirt, shortsen aningen för högt uppdragna och de obligatoriska multi-strap-sandalerna på fötterna (detta gällde endast Tornving dock)… Det enda som fattades var magväskan, så hade ”paketet” varit komplett.

Det som gör hela denna bilden lite extra komisk är det faktum att de båda var med i TV-serien Playa del Sol där de skämtade både med charterreseledare och gäster, och så är de själva på semester (eller bor de här i jobbets tjänst?) i  en ”föredetta” semesterort som Cala Major och liknar Dupont och Dupont.

I går kväll var jag ute och åt i jobbets tjänst eftersom alla avdelningar hade en presentation för en ny samarbetspartner som var på besök och vi skulle därför avsluta dagen på ett bra sätt. Så det blev middag på Emilio Ingrossos restaurang, Il Paradiso, som även den ligger ute vid Cala Major.
Emilio, som väl mest är känd för att ha varit ihop med Pernilla Wahlgren samt blivit åtalad för skattesvindel med mera, har en riktigt bra restaurang där de serverar god mat, utmärkt vin och en fantastisk utsikt över havet! Själv var han lika playboy-aktig som man kunde förvänta – men mannen hade i alla fall ett schysst handslag och som sagt, ett riktigt bra etablissemang…

P.S.  Jag tog ett par ”paparazzi bilder” på Herr Hjelt och Tornving, men de blev inte alls bra, man kan precis se att det är Hjelt om man verkligen anstränger sig. Klicka på bilderna för att se dem i fullt format. D.S.

Nu har jag haft ett par vardagssaker som jag gått runt och tänkt på under en längre tid och som jag bara måste få vädra…

1) Varför är det så många spanjorer (eller lokalinvånare på Mallorca) som går runt i joggingdräkter? Överallt på stan ser man dem och allt som oftast så går de i ett matchande set (byxor och tröja). Jag ljuger inte när jag säger att fler lokalinvånare går i joggingdräkter än turisterna - hur är det möjligt när inte ens campingfenomenet är särskilt utspritt runt Medelhavet?

2) Varför försöker datanördar (folk som jobbar mycket med data eller åtminstone är mer insatta än gemene man i datorer) alltid att skriva / jobba extra fort på sina datorer? Det jag menar är, att de alltid försöker vara så snabba på tangentbordet (och med musen, medelst klick) att i de flesta tillfällen när de skriver, så gör de så många stavfel att de måste rätta, radera och deleta hela tiden - så när texten väl är färdigskriven så har det tagit längre tid, än om de hade slagit av 1/10 på takten och tagit det lite lugnare istället… Jag har 2 kollegor på mitt jobb som tror de är snabbare på tangentbordet än vad de igentligen är och när jag konfronterade den ena av dem med ovanstående påstående så svarade personen ifråga: ”Men det är så jag skriver, jag kan inte slå av på takten…”.
Yeah right, som om du inte kan skriva långsammare!? Säger du samma sak när du blir stoppad av polisen vid fortkörning eller när du ”skjuter för tidigt” under sex - skulle inte tro det!? Tagga ner datanördar!

3) Varför är det så många spanjorer som har hundar? Jag tror att om man gjorde en undersökning, så skulle den lätt visa att varannan spansk familj har hund - why? Jag tror inte att det är p g a brist på sällskap (som många gånger kan vara anledningen till införskaffandet av en fyrbent och trofast vän) eftersom många av dem knullar som kaniner och skaffar barn vid relativt ung ålder (alla spanska par / familjer har barn), så dom har ju sällskap. Dessutom så flyttar de flesta unga spanjorer inte hemifrån förräns i en väldigt sen ålder, 25-30 år är inget ovanligt, och när de väl gör det, så flyttar de in tillsammans med en pojk- eller flickvän och då har de ju varandra? Och om de nu tvunget måste skaffa hundar, så borde de vara obligatoriskt att gå en plocka-upp-hundskit-kurs då det ligger hundbajs överallt på trottoarer och allmänna platser här i Palma… Eller kanske har de ryggskott hela bunten?

4) Varför skriver nästan alla kinesiska och japanska restauranger härnere ”Buffet Libre” (= Gratis Buffé) på spanska? Jag tycker detta är missvisande då man ju faktiskt betalar för buffén, men får sedan äta så mycket man orkar… Det heter ju trots allt; ”All you can eat buffet” på engelska och det är väl sällan att vi i Sverige skriver ”Gratis buffé”? Men å andra sidan så skriver många (svenska) arrangörer av olika event där det ingår obegränsat med sprit / dryck i t ex 2 timmar saker som: ”Barstängning! Gratis / Fri bar i 2 timmar samt massor av happenings! Biljett (förköp) endast 250 kr  (dörren 350 kr)” - det är väl inte gratis / fri bar om man tar betalt för arrangemanget!? De flesta förstår ju innebörden ändå, men om man nu hade gått till domstol med det, hade man fått rätt i målet då?

Har Ni saker som Ni gått och tänkt / irriterat Er på under en längre tid?

Som Ni kan se så har min blogg ändrat utseende och detta skylls att WordPress, som jag använder som ”bas” för min blogg, har sedan i går ändrat på sitt ”set-up”.

Detta betyder att det har tillkommit en massa nya features i systemet (vilket redan nu verkar vara en klar förbättring) och det kommer att mig lite tid att lista ut hur allting funkar. Dessutom har de tagit bort min gamla bakgrund till bloggen därav den nya. Vet inte om det är denna som kommer att gälla framöver, jag överväger lite att utlysa en tävling eller åtminstone en omröstning om vilken den nya bakgrunden ska vara eftersom jag har lite problem med att bestämma mig…

Nu vet Ni i alla fall vad som gäller och anledningen till ändringarna i utseendet.

I helgen var jag på fest med Eurovisions-inslag, jag säger inslag eftersom det aldrig blev den Eurovisions fest som jag hade förväntat att det skulle vara, 50% av folket (läs; tjejerna) som var där var tydligen helt eller delvis ointresserade av Eurovisionen, så det blev en vanlig uppesittarkväll med sprit, mer eller mindre…

Folk får självklart själv välja vad de vill göra, men jag kunde inte låta bli att tycka att det var lite trist ändå, själv hade man ju tagit med både den svenska fanan, glamourbrillorna, röstlappar samt gjort en liten Eurovisionsquiz som sig bör… Röstlapparna delades ut, men endast 3-4 stycken fyllde i dem och quizen orkade jag inte ens nämna p g a att folk som sagt hade det trevligt ändå.

Rätt låt vann och Sverige kraschlandade mer eller mindre på en 21:a plats. Island var dock den stora överraskningen och efter att ha hört låten igen på TV, så var 2:a platsen välförtjänt.

Måndagens promenad var lika tung som Malena Ernmans deltagande i ovan nämnda tävling, benen kändes stela och trötta och vi fick verkligen slita oss runt ”slingan”. Igår kväll gick det mycket lättare och det borde det ju onekligen göra eftersom ju fler gånger man gör det, ju bättre bli det - precis som sex - eller?

Efter föregående inlägg om att jag fick ont i fötterna efter första rundan så skickade ”Red Eye” ännu en kommentar via e-mail till mig. Den häntyder på en episod då jag jobbade på en bar i Århus (Danmark) och stod och dansade på bardisken. Jag skulle efter ett tag hoppa ner från bardisken och landade såklart helt mongo på foten och det gjorde så jääävla ont!!! Men jag tog mig samman och haltade ut i nattlivet tillsammans med just ”Red Eye” och ett par andra gamla reseledarkollegor.
Några dagar senare var foten blå, lila och svullen som fan och det tog mig mer än ett ½ år innan den var någorlunda okej igen.

I alla fall så lyder e-mailet som följer…
”Tja’ru din gamle stofil!
Läste precis din blogg och ditt gnäll om ömmande fötter…
Vill bara säga! Sluta gnäll och vandra på!!
Du har haft det betydligt värre.. ”

Det var inte precis den ”uppbackningen” man hade önskat, men en negativ stroke är bättre än ingen stroke alls, tack ”Red Eye”… Jag får väl släpa med honom på en runda när han kommer på besök i juni, så får vi se om hans rökarlungor klarar av utmaningen – jag misstänker att han kommer att gny som en bebis OM jag får med honom.

Jag har haft det betydligt värre... (foten anno 2006)

Jag skrev för cirka 3 veckor sedan att jag skulle börja promenera ett par tre gånger i veckan som omväxling från min annars ganska enformiga vardag och hur gick det då? Tja, det började inte sådär jättebra eftersom jag valde att använda mina gamla joggingskor som jag visste att jag hade fått ont i fötterna av vid ett tidigare motionstillfälle då jag fortfarande bodde i pølse-land, dvs Danmark. Men naiv som en 17 årig tuggummituggande blondin iförd mammas pumps på väg till Stureplan med falskleg och pappersuppstoppad byst, så trodde jag att det på något magiskt vis att det skulle gå vägen ändå… Jovisst!

Efter att har varit ute och gått i cirka 50 minuter tillsammans med arbetskollegan, Irina, så kom jag hem, tog av mig skorna, satte på mina flip-flop och höll på att rasa ihop mitt på golvet eftersom jag inte kunde stödja mig på vänster fot!
Fotsulan var så ÖM att det kändes som om någon hade slått på den med en hammare och för ett kort ögonblick var jag säker på att jag var halt för resten av livet. Jag förstod ju på en gång att jag inte skulle kunna gå ut och promenera mer innan jag hade fått köpt nya pjuck och det tog 4-5 dagar innan smärtan/ömheten hade släppt helt.

P g a av en minst lika halt ekonomi, så blev det inga nya ”fancy” Nike-skor som inhandlades utan billigaste möjliga (cirka 100 SEK) från Carrefour, Spaniens svar på OBS! Stormarknad.

Så förra söndagen bar det av igen och rundan tog även denna gång omkring 50 minuter att avklara, dock utan någon efterföljande smärta och faktum är, att vi sedan dess har varit ute både tisdag och fredag denna vecka och skorna funkar ännu. Vi har t o m redan lyckats skära ner tiden till cirka 46 minuter, så fortsätter det på detta sättet så måste vi snart hitta en ny/längre rutt…

Apropå rutten, så går vi från Cala Mayor/San Augustin där vi bor och ut till det närliggande området Illetas och tillbaks igen. Fast att Illetas endast ligger cirka 5 minuter med buss från var jag bor, så har jag aldrig – under mina 1 ½ år på ön – varit därute! Det finns hur mycket schyssta platser i Illetas som helst, allt från en skitcool beach club (Virtual Club) till mysiga café/restauranger, en liten mysig strand och helt fantastiska utsiktspunkter (ja, det låter lite gay, men det är fan sant!). Så inte nog med att jag har fått lite motion, jag har lärt och sett något nytt på köpet.

När allt detta är sagt, så är det ingen av Er som får tro att detta är något som jag njuter av, jag h-a-t-a-r fortfarande att gå, det finns inget värre och det är extremt svårt att motivera sig att snöra på skorna och bege sig ut. Belöningen/känslan efteråt, som så många pratar om, den är näst intill icke existerande - och hursom helst - så uppväger den inte alls pinan av att promenera, på långa vägar! Det jag känner av mest är; svett, trötthet, hunger och törst. Sedan när blev det en ”fantastisk skön känsla”?!?!

Nu blir det i alla fall ”vila” över helgen och på måndag så är det dags igen… Wish me luck!

”The route” – har ingen aning om hur långt vi går…

..men fan så mycket fulare, DET är många spanjorer experter på!

I dessa ”kristider” med lågkonjunktur så är det tufft för oss alla ekonomiskt. Det har även drabbat oss här på Mallorca som ju bl a är extremt beroende av turismen. Restaurangerna, barerna och affärerna gnäller över hur lite folk som äter, dricker och handlar hos dem. Hotellen har usel beläggning liksom liggstolsuthyrarna på stränderna och så vidare…

Det är ju speciellt nu man lätt skulle kunna tro (som naiv skandinav) att de skulle vilja göra ALLT för att få maximalt med inkomst – även om det kanske inte skulle räcka till i slutändan ändå – men icke sa nicke.
Servicen är lika usel som alltid, de är lika envisa och nonchalanta (om man pratar med dem om t ex servicetänkande och framtoning) som någonsin förr, ”det är ju trots allt inte deras fel att det är kris?!”

När man då tar detta till efterräkning och sedan går ut med sina vänner för att äta lite goda tapas och få en flaska rött som undertecknad, Pontus, Anna, Ole, Claus och Tareixa gjorde förra fredagen, så skulle man kunna tro att man inte skulle irritera sig på något sådant eftersom man vet om att det är så det är OCH man har beslutat sig förra att gilla läget liksom…
Men jag kan inte låta bli att skratta, skaka på huvudet och sedan bli skitirriterad på hur lat attityd de utvisar. I fredags var maten, servicen och drickat mer eller mindre i topp (okej, kyparen glömde ett par rätter, men va’ fan), men menyn där sken latheten igenom som kokain på en UV-lysrörsfabrik.

Man hade tydligen ändrad innehållet och priset på en tapas, men man hade inte bemödat sig att skriva om menyn och trycka upp (eller trycka upp och trycka upp, det var en laminerad A4-sida som kostar sisådär 0,15 EUR per styck i produktionskostnad) nya menyer. Man hade helt sonika bara Tip-Ex:at över lamineringen och sedan skrivit den uppdaterade ”rätten” med en kulspetspenna. Det roliga är, att detta har säkert tagit mycket längre tid att göra på sisådär 30-40 menyer än det hade tagit att rätta det på Word-dokumentet i datorn, skriva ut 40 ark och gå ner till ”papelerian” (typ, bokhandel på spanska) och få dem laminerade! Och då ska vi inte ens snacka om hur j*vla mycket snyggare det hade sett ut!

Eller som den person som försöker hyra ut en lägenhet genom att sätta upp ett uppslag i kuren vid min busshållsplats i Cala Mayor. Personen har gjort arbetet på datorn och skrivit med fina STORA blockbokstäver att; ”Lägenhet uthyres”, personen har t o m kommit ihåg att skriva dit sitt mobilnummer (bravo!). Men har den dumme jäveln skrivit något om det är en 1, 2 eller 3 rummare, om den har balkong, allmän pool eller kanske en parkeringsplats som hör till? Nej för fan! Detta har puckot kommit på EFTER att han/hon skrivit ut sidan och då är det ju liksom försent att ändra det – eller hur?!?!. Så vad gör man då? Jo, man tar en tuschpenna och fyller i resten för hand och sedan går man till ”papelerian” och kopierar upp önskat antal… Herregemini!!!

Sådana här saker rinner säker av de flesta av Er som vatten på en kondom, men ger mig sprängande huvudvärk.
Tänk om de kära spanjorerna bara hade orkat göra en liiiiten extra insats, så kanske de hade fått en betydligt bättre inkomst och jag hade sluppit att irritera mig varje morgon jag skulle med bussen till jobb, men det är väl utopi…

P.S. Något helt annat, ikväll håller jag tummarna för Danmark. Norge är ju ändå praktiskt taget i final, Alexander ska bara ställa in skorna och fiolen, det räcker… D.S.

Jag såg inte gårdagens semifinal i Eurovisionen, men tydligen så var mina förhandstips lite ”off”…
Både Island och Finland gick vidare till final, tillsammans med Sverige – skitkul och bra!
Ju fler platser vi nordiska länder kan ”sno till oss” från öst- och baltländerna ju bättre är det, även om vissa länder verkar ha en ”säkrad” plats i finalerna oavsett HUR dåliga deras bidrag är, bara bidraget innehåller lite lokala rytmer och framför allt harpor eller märkliga blåsinstrument som bidrar med lite lokala jalla-jalla rytmer.
T ex Turkiet, som Aftonbladets schlagerkrönikör, Markus Larsson, beskriver såhär i dagens tidning:
”Turkiet skulle väl kunna ställa upp med en fis och ändå få rulla rumpa i en final.”

Om nu även Danmark lyckas knipa en finalplats (jag är övertygad om att Norge redan är i final) så blir det en riktigt rolig final på lördag. Extra roligt är det ju att alla 5 länderna har helt olika musikaliska bidrag och med den bredden, så måste någon av låtarna placera sig högt upp i finalen och som tidigare nämnt, så är Norge mitt förhandstips.
Men som bevisat, jag kan uppenbart ha HELT FEL, kanske blir det Finland som vinner hela skiten igen…??? Eller njae, kanske inte ändå…

Ikväll är det dags för den första semifinalen i Eurovision Song Contest och Sverige  ställer upp med Malena Ernman och disco-opera låten La Voix. Lite det gamla vanliga svenska disco-dunka-stuket över bidraget med den ”twist” att det är operasång i refrängen.

Malena kan endast sjunga opera bra, under själva verserna – där hon sjunger ”vanligt” – låter det rent ut sagt förjävligt! Hade man inte kunnat se hennes milf:iga ansikte och kropp, skulle man vara säker på att det var en testosteronpumpad bulgarisk kulstötarkvinna som sjunger karaoke på någon sunkig turistbar på Sunny Beach. Hon sjunger så dåligt på verserna att de valt att upprepa samma vers 2 gånger, varje gång, för annars skulle det väl bli en allt för stor musikalisk utmaning för stackars Malena.

Dessutom så såg hon ut som en påtänd Paolo Roberto under den svenska Melodifestivalen när hon framförde låten, och jag hoppas innerligt att hon tar ett par valium eller nått innan hon kliver ut på scenen i Moskva, så att hennes blick ser lite mer normal- och kanske t o m sexig ut, för det är DET jag tror hon försöker uppnå och utstråla under verserna, men det blir liksom bara fel.

Jag gillar inte Sveriges bidrag i år, men tror att den kan ha en okej chans för att åtminstone avancera till finalen eftersom låten i sig är tillräckligt speciell för att tillräckligt med östländer ska tycka den är ball!
Det fanns dock flera bidrag i den svenska Melodifestivalen som var långt mycket bättre och jag fattar inte vad svenska folket höll på med - då de röstade fram denna låten som vinnare – men å andra sidan så fínns det massor av människor i Sverige som fortfarande tycker det är häftigt med Bingolotto och Robinson Expeditionen.

Se Malena Ernman i Melodifestivalen här (så förstår Ni vad jag snackar om ovan)

Grannländerna då? Island har en oblatsmakande högstadietryckare till låt, men klart den snyggaste deltagaren från Norden, jag är tveksam till om den ens når finalen. Finland har gått bort från hårdrocken, men kontrar med en ectasyinspirerad E-Type-luktande eurodancelåt som säkert kommer att funka hur bra som helst på klubbarna i finska metropoler såsom Pudasjärvi, Kemi, Punkaharju m fl, men knappast i Eurovision Song Contest – ingen final i år för finnarna. Danmark har en typisk mainstream-låt (lite i samma genre som förra året) som möjligtvis kan gå vidare till finalen och placera sig någonstans mellan mitten och botten.
Norge är klart det starkaste kortet från Norden, även om jag inte är jätteförtjust i låten, men refrängen fastnar mer eller mindre direkt och så innehåller den lite violiner och baltiska rytmer som gör att östländerna kommer att kissa i byxorna av förtjusning och belöna dem med en massa poäng som de normalt inte skulle få. Norge hamnar klart i topp 5 i finalen i år.

P.S. För Er som eventuellt undrar; så håller den årliga Eurovision-festen att paus i år p g a att min lägenhet ännu inte är färdigrenoverad, men vi vänder förhoppningsvis starkt tillbaka nästa år D.S.